Dhjinghis Khans enorma imperium var för stort för att vara praktiskt. I och med sonsonen Kublais (samma man Marco Polo träffade på sin resa) död 1294 delades riket upp i fyra delar: Gyllene horden i nordväst, Ilkhanatet i sydväst, Tjagataikhanatet i Centralasien och Kublais egna Yuandynastin, från vilken Storkhanen (inte en manlig stork) regerade över de andra Khanerna.
I dag riktar vi blickarna mot Gyllene Horden. Allt medan mongolerna blev allt mindre centralorganiserade, tills de tillslut blev helt oberoende stater, blev även Gyllene Horden allt mer uppblandad med mer lokala turkiska folk (och blev Tatarer). Samtidigt förgrenades riket i två delar, den Vita Horden och den Blå Horden, som med tiden förlorade inflytande i området.
Från en annan mongolisk-turkisk gren framstod Timur, en hänsynslös rövare som skulle komma att bygga ett väldigt imperium runt sig och samtidigt bli en av världshistoriens största massmördare (han dödade 5% av jordens befolkning). Mycket av skövlingarna i centralasien som vi brukar tillskriva mongolerna var faktiskt utförda av Timur. Han krossade bland annat Bagdhad och Damaskus.
Under 1370 och 1380-talen hjälpte Timur en man vid namn Tokhtamysh att ta makten över den Vita Horden från dennes farbror. Därefter enade Tokhtamysh Horderna under sig, och vände dem mot ryssarna och återställde rikets makt i området. Han gav sig även på det mäktiga Litauen. Men framförallt hade Tokhtamysh ambitioner i centralasien, i Ilkhanatets områden, och det satte honom på kollisionskurs med Timurs växande imperium. Timur högg in i östra Persien, medan Gyllende Horden anföll Azerbajan och nordvästra Iran.
När även Timur började nosa på Azerbajan anföll Tokhtamysh hans rike, och belägrade Timurs huvudstad Samarkand. Timur dök dock upp med sin här, och drev Tokhtamysh på flykten, långt upp i vad som idag är Ryssland.
Dagens datum, den 18:e juni 1391, vände Tokhtamysh om för att konfrontera Timur vid floden Kondurcha. Detta skulle bli en kamp mellan två riktiga giganter. Timurs här stod emot Hordens kavallerianfall från flankerna, och slog tillbaka tatarerna.
Dock förblev Tokhtamyshs här i stort sett intakt, och plundrade Timurs länder ett tag tills de slutligen besegrades. Tokhtamysh flydde till sina tidigare fiender Litauen, och tillsammans kämpade de mot Timurs generaler tills de slutligen krossades. Tokhtamysh slogs ihjäl av den litauiske kungens män, och kungen dräptes tretton år senare av Tokhtamyshs söner.
Den Gyllene Horden skulle aldrig repa sig från kriget med Timur, och delades upp i allt fler fraktioner. Med tiden skulle de besegras av en man från Moskva, vid namn Ivan, som skulle gå till historien som Ivan den Förskräcklige, Rysslands första Tsar.
Timurs hänsynslösa karisma var vad som höll ihop hans rike, och efter hans död brakade hans imperium snabbt ihop. Det invaderades till stor del av Aq Qoyunlu (”Folket med de vita fåren”) och upplöstes. En ättling till Timur, Babur, skulle dock gå till historien som ”Tigern” när han med mästerlig användning av kanoner erövrade Indien och grundade Mughal-riket.