Genom att sätta tryck norrut hoppades generalen Robert E. Lee att dels lätta på trycket vid det belägrade Vicksburg, och att hans armé skulle kunna leva på de rika nordstaterna medan han satte press mot Philadelphia Baltimore och Washington. Framförallt hoppades han nog, att hotet så högt norrut, skulle övertyga opponionen i USA att det var bäst att avsluta kriget.
Kriget hade börjat två år tidigare när Sydstatstrupper anföll ett militärfort i South Carolina. Man kan uppenbarligen stöta och blöta anledningarna till varför Sydstaterna ville bryta sig ur USA, och det är många som gör det än idag. Men om man utgår från Sydstaternas konstitution, tal som dess ledare höll innan och under kriget, soldaters dagböcker och hur kriget bröt ut lagom till att den slaverikritiske Lincoln blev president, så är bevisen överväldigande: Sydstaterna ville behålla slaveriet. Andra anledningar dök upp i diskussionen och i Sydstaternas nationalbildsformande media först efter kriget.
Tillbaka till Lees trupprörelser. Presidenten Lincoln avsatte en av sina toppgeneraler, Hooker, och ersatte denne med general Meade bara dagarna innan händelsen vi tittar på idag. En grupp av Meades kavalleri blev anfallna vid några åsar utanför staden Gettysburg, och båda sidorna började skicka förstärkningar, denna dag den 1 juli 1863.
Slaget, som skulle komma att rasa i tre dagar, var inbördeskrigets i särklass blodigaste. Runt femtio tusen man stupade vid Gettysburg. När resterna av Sydstaternas armé, som enligt vissa uppskattningar förlorat nära hälften av sitt manskap, hade flytt över floden Potomac skrev Lincoln ett brev till Meade, där han skällde ut honom för att inte ha förföljt rebellerna. Men mellan att han skrev brevet och faktiskt skickade iväg det måste även den upprörda presidenten förstått att Meade och hans trupper var slutkörda, och att Meade agerat efter de order han hade fått tidigare.
Även utan förföljare var Gettysburg ett slag som Sydstaterna aldrig reste sig från. Kriget, som ändå skulle vara fram till 1865, var efter dagens händelse i stort sett förlorat.
Låten är en parodi av en av sydstatarnas kampsånger: