Idag fuskar jag. För händelserna skedde egentligen imorgon, men jag vill väldigt gärna skriva om det, även om det infaller på en lördag.

Först, lite militärteknisk kontext.

Under en lång tid (faktum är, under många olika långa tider) var det vanliga sättet att föra krig på att klumpa ihop så många soldater man kunde, med så långa spjut som det bara gick. Formationen kallades för ”fallang”, och var fenomentalt stark framåt (eftersom den bjöd fienden en stor skog av långa vassa spjut åt det hållet), men var mycket känslig för anfall från sidan eller bakifrån, eller för den delen om formationen bröts av någon anledning.
De grekiska hopliterna slogs på det här viset. Förutom de stora spjuten hade de på vänsterarmen en stor rund sköld. Den här skölden skyddade inte bara soldaten, utan även den soldat som stod på vänster sida om honom.
Eftersom soldaterna slogs med en skog av vassa spjut i ansiktet var de angelägna att hålla sig bakom skölden till höger. Dessutom hade soldaten längst ut på högerkanten ingen extra sköld att hålla sig bakom. Att de båda arméerna som pucklade på varandra drog åt höger hela tiden var ett välkänt fenomen. Under en strid kunde hela slaget rotera runt sin egen axel flera gånger på det viset.
Eftersom höger-kanten var svag, och ifall de på högersidan bröt formation kunde rubba ordningen och få hela armén att fly, var det vanliga sättet att sätta sina tuffaste och stoltaste snubbar där, och utse höger-sidan till en hedersposition.

Sparta var erkänt duktiga på den här krig-grejen, till den grad att de hade kommit att dominera hela Grekland efter ett stort krig. Det fanns många som var missnöjda med detta, och i spetsen för dem stod Thebes.

Den 6:e juli 371 f.kr. stod slaget vid Leuctra.

Generalerna från Thebes ställde upp sin fallang på ett märkligt vis. Till vänster satte de en grupp supertuffa soldater: bögarna! Det Gyllende Bandet, 150 par med älskare som inte gjorde annat om dagarna än att träna och imponera på varandra. Bakom dem ställde de ännu fler snubbar som kunde hjälpa till att trycka på.
Resultatet var förödande. Thebes-armén kunde manövrera spartanerna dit de ville, och krossade dem i en enastående seger.

Gisslan i Thebes under den här tiden var den elvaåriga Phillip, som skulle komma att bli Phillip II av Makedonien. Han var en stor militärnörd, och designade en superarmé med lärdomarna han fått från Thebes. Med den armén erövrade han själv hela Grekland, men hann trilla av pinnen innan sin storslagna plan gick i verket. Hans son Alexander däremot tog en vinflaska i en hand, hären i den andra, och erövrade, super-full hela tiden, hela den kända världen. Hna gick till historien som Alexander den Store.