Den västromerska adelskvinnan Honoria ville inte alls gifta sig med den tråkiga gubben utan politiskt inflytande som kejsaren (alltså hennes bror) med flit valt åt henne. Istället, och jag vågar kalla detta ett riktigt power-move, friade hon till hunnen Attila! Denne accepterade erbjudandet och kom över alperna med hela sin här för ”sin brud och halva riket i hemgift” som han formulerade det
Rom överlevde Attila, men knappt. Efter att krigsherren gift sig med en kvinna (inte med Honaria, han hade fler fruar) så hölls det en stor fest. Mitt under festen började Attila störtblöda näsblod och dog, precis så där dumt och snöpligt stora krigare brukar göra. Kejsaren måste ha dragit en lättnadens suck, innan han prompt mördade sin syster.
Under sin tid i Öst-Rom, där han tilldelats en provins att härja fritt i, hade Attila en romare hos sig, vid namn Orestes. Den här Orestes steg i graderna hos Attila och fick allt mer att säga till om, tills det han blev den högra handen till ”Guds piska” som romarna kallade hunner-ledaren.
Men när Attila dött så plötsligt reste Orestes till Ravenna, Västroms huvudstad, för att söka en ny karriär. Kejsaren Julius Nepos (alltså, inte Honarias bror, kejsarna trillade av pinnen MYCKET snabbare än så), som hade ont om kompetent folk att knyta till sig, utsåg Orestes till ”magister militum” och ”patricius”.
Nu hade Orestes makten över de utländska barbarkrigarna som skickats till Rom enligt olika avtal och överenskommelser. Den 28:e augusti 475, redan samma år som hans ”anställning” börjat, tog Orestes över styret av Ravenna och tvingade kejsaren att fly till andra sidan Adratiska havet.
Med makten över kejsartronen satte Orestes sin lille gosse som ny regent. Pojken fick namnet Romulus Augustulus. Han var hela tio år gammal.
PRECIS ETT ÅR EFTER DETTA gjorde trupperna på nytt uppror. Orestes avrättades den 28:e augusti 476. Soldaternas upprorsledare, hövdingen Odoacer, störtade pojk-kejsaren och utropade sig till kung av Italien i början av september.
Jag är glad att säga att barnet tilläts fly till ett kloster, där han levde ett långt fridfullt liv som en lärd man. Men med Västrom var det sämre beställt. Orestes tillträde till sina poster hade markerat starten på imperiets sista år, innan det måste anses ha upplösts.
Odoacers rike stod inte länge det heller. Tågande ditåt kom nämligen det Öst-Gotiska folket, med Theodoric den Store i spetsen. Gissa vilket datum år 489 som Odoacer blev besegrad av goterna? 28:e augusti.