Den 2:a mars 1444 utropade Gjergj Kastrioti, i spetsen för flera albanska stormän, grundandet av Lezhaligan. Ligan var ett förbund av flera albanska furstendömen, och utgjorde en medeltida albansk stat som skulle bestå i drygt trettio år.

Gjergj var född i den adliga familjen Kastrioti runt år 1405. Han var det yngsta barnet i en skara av nio. Hans far, som var vassal åt Sultanen, ville hålla sig väl med Edirne (Konstantinopel var ännu inte imperiets huvudstad) och enligt devschirme-systemet blev Gjergj janitsjar, en elitslavsoldat i det Osmanska imperiet.
Pojken steg i graderna, ända upp till general (”beg” på turkiska), efter att han huggit huvudet av en persisk pascha under en duell. Under 20 års tid tjänade han Sultanen, och fick smeknamnet ”İskender bey”, eller ”General Alexander”, när hans skicklighet jämfördes med den hos Alexander den Store. I Europa skrevs namnet Skanderbeg.
1442 dog Skanderbegs pappa, och Sultanen Murad II förklarade att Albanien skulle upptas i Imperiet och att området inte skulle styras av Skanderbeg. Året där efter, under en militärkampanj i Serbien hoppade Skanderbeg av, konverterade till kristendomen, och tog upp vapen mot Sultanen.
1443 hissade Skanderbeg den nya albanska flaggan ovanför staden Krujë. Han skulle komma att fortsätta att slåss mot Osmanerna i det Venediska-Turkiska kriget, och har gått som historien som en av de främsta motståndarna till Imperiet under dess guldålder. Historien om honom gjorde honom till en albansk nationalhjälte.
Hans strider mot imperiet skulle köpa Albanien ytterligare 36 år av självständighet under 1400-talet.