Enligt den grekiska myten var Hero Afrodites prästinna, och levde och verkade vid Sestos. Under en fest träffade hon Leander från Abydos. De blev så betagna av varandra att Leander simmade över Bosporen för att träffa henne. Varje natt gjorde han om bedriften, ledsagad av en fackla som hans älskade höll upp åt honom. En stormig natt blåstes facklan ut, Leander drunknade, och när Hero hittade hans kropp dränkte hon sig själv.
Under sin världsturné gjorde givetvis Lord George Gordon Byron om bedriften, denna dag den 3:e maj 1810. Poeten var då 22 år gammal och hade kommit till Konstantinopel, dagens Istanbul. Bosporen är väldigt ström och farlig att simma över, och det är ingenting jag rekommenderar.
Väl hemma i England igen blev Lord Byron en storsäljande poet, och en riktig rock-star. Det var då han träffade Anne Isabella Milbanke. ”Annabella” som hon kallades hade ett blixtrande intellekt, och ett så pass stort matematikintresse att Byron kallade henne ”the princess of parallelograms”. Annabella, som själv var väldigt prim och proper, blev upp över öronen förälskad i Byron. Hon sade om honom att; ”He is a very bad, very good man”, och hoppades att kunna föra honom till den rätta fållan som hans hustru.
Det kunde hon inte.
Rädd för sitt och sin makes liv anställde hon en läkare som skulle komma och bo med paret ett tag. Lorden själv kände inte till anledningen till läkarens besök, utan antog att han var en vän till Annabella. Hon fick inom kort rådet att ta med sig parets lilla dotter och flytta ifrån den instabila Lorden så snart det bara gick. Snart var skiljsmässan ett faktum.
Annabella var orolig för att dottern skulle ärva sin fars sinnlighet, och gav henne en rigorös utbildning inom naturvetenskap och matematik för att motverka detta. Dessutom hölls hon långt från allt som poesi hette. Ada, som flickan hette, hade dock absolut ärvt sin fars mörka sinne. Men hon var samtidigt lika brilliant som sin mor. Hon ägnade en stor del av sitt liv att oroa sig för sin egen potentiella galenskap, och experimenterade med elektricitet och arbetade på matematika modeller, ett sorts ”hjärnans kalkulus” som hon kallade det. Adas teoretiska arbete om ”en analytisk maskin” innehöll bland annat det första datorprogrammet, som hon skrivit att köras på en teoretisk, för henne framtida, maskin. Idag anses Ada Lovelace vara programmeringskonstens moder.
Programmeringskonstens morfar däremot blandade in sig i en rungande skandal (han låg med sin syrra), och flyttade ifrån England tillbaka till Medelhavet där han han rest under sin ungdom. Han blandade in sig i Greklands frihetskrig mot Osmanska riket, och dog av en feber som han ådrog sig där, 36 år gammal.