Matilda av Flandern föddes runt 1031, och var dotter till greve Baldwin av Flandern, och den franska prinsessan Adela. När hon var runt tjugo år gammal kom ett sändebud från hertigen William av Normandie, för att be om hennes hand. Det fanns dock ett problem med William; han var en oäkting, och kallades rent av William Bastarden. Matilda meddelade sändebudet att hon stod högre i rang än en oäkting, även om han var hertig. Hon var dotter till greven av den viktiga regionen Flandern, som behövdes för att hålla Nordmännen borta, och därtill barnbarn till kungen av Frankrike. Hon kunde helt enkelt inte godta frieriet.
När William Bastarden hörde detta kastade han sig till häst och red trettio mil till Bruges. Där träffade han Matildas familj när de var på väg till kyrkan. Bastarden red upp till Matilda, tog tag i hennes långa fläta, och drog henne av hästen ned i gyttjan på marken.
Fadern Baldwin var rasande, men innan han hann dra sitt svärd utbrast Matilda att, ja, hon godtog frieriet. Hon gick till och med emot Påven i frågan, som satte sig emot eftersom hon och Bastarden var fjärdekusiner.
När William rustade sig för krig lämnade han Matilda att styra Normandie. Som en medeltida högburen kvinna var hon utbildad till att styra både hem, finanser och soldater, och hon visade framgångsrikt sin fjortonåriga son hur det gick till. Pojken var inte det enda barnet som fick en grundlig utbildning under mamma; alla barnen var kända för sin väldigt fina skolning.
Matilda skulle inte träffa William på två långa år. Inte för att kriget drog ut på tiden, nej, Williams seger hade varit snabb och fullständig. Men trots att han hade gjort sig till kung av ett helt land var hon svår att övertyga. Men slutligen gav hon med sig.
Den här dagen, den 11e maj 1068, kröntes Matilda till Drottning av England, ”delande den kungliga makten, utsedd av gud, och en välsignelse för sitt folk via sin styrka och dygd.”. Hennes makes smeknamn skulle med tiden blekna, ersatt av det mer storslagna ”William Erövraren”. Vid den här tiden lyckades de blidka Påven efter övertrampet med äktenskapet, när de lät bygga två kyrkor för att sona sina brott.
Man kan tro att äktenskapet skulle ha dåliga förutsättningar efter hur det börjat. Enligt alla källor var det lyckligt och kärleksfullt. Paret fick tio barn som nådde vuxen ålder, och det fanns inga rapporter om några utomäktenskapliga barn från Williams sida, som vid den här tiden annars brukade erkännas och föras upp. Den enda uppskrivna konflikten mellan de två var när William blev arg på Matilda, när han insåg att hon skickade pengar till sonen Robert, som han stött ifrån sig.
Sommaren när hon var 52 blev hon sjuk, och avled tidigt på vintern. Hennes make var vid hennes sida när hon gick bort, och i sin sorg avsade han sig för resten av sitt liv sin favoritsyssla, att jaga. Själv skulle han dö fyra år senare; vilket resulterade i en makaber explosion, och en förvirrad regeringskris.
När man studerade Matildas ben i modern tid visade det sig att hon var av typisk längd för en kvinna av hennes klass, uppväxtområde och tid, nämligen 152 cm. En felrapportering gav upphov till myten av hon bara skulle varit runt 130 cm, som levde kvar trots en snabb rättning.