Den 6 september 1522 anlände ett skepp till Sanlúcar de Barrameda i Andalusien. Det var en 85-tons karrack, och från början hade det varit ett av fyra skepp. Av de 265 män som gav sig av ombord på dessa fyra skepp återstod nu bara 18. Resten hade deserterat, dödats i strid eller i olyckor, eller svultit ihjäl. De tre andra skeppen var förlorade. Till och med expeditionens ledare hade avlidit, dödad i en skärmytsling långt borta.Men att Victoria nu återvände skrev in henne i fartygens historieböcker för all framtid. Hon blev nämligen det första fartyg som seglade runt hela planeten, en resa som tog henne tre år.
Hjärnan bakom expeditionen var en portugis vid namn Magellan. Han hade länge bönfallit Portugals kung att finansiera en expedition till Kryddöarna (i Indonesien), men kungen hade avfärdat honom. Nu vände han sig istället till Spaniens unge kung, Karl I. Karl I, som hade ett berömt underbett (ja, dem igen, faktiskt: han igen), blev övertygad av Magellans argument. År 1494, två år efter Columbus resa som upptäckte två nya kontinenter, hade de två sjöfararnationerna långt västerut i Europa blivit så rika att de helt enkelt delat upp planeten i två delar, där Spanien fick huvuddelen av Amerika och världen västerut, och Portugal fick Cabo Branco-udden (längst österut i Brasilien) och allting som låg österut. Om det skulle visa sig att de värdefulla Kryddöarna låg så långt österut att de faktiskt låg på Spaniens halva, hade kungen därmed utökat sin makt ännu mer.
Magellan fick därför Victoria och tre andra fartyg för att segla till Kryddöarna, denna gång västerut. Samtidigt hade Portugals kung alla intressen i världen att sätta käppar i hjulet för sin landsmans expedition. Magellan dödades i vad som idag är Filippinerna. Innan dess hade han upptäckt sundet söder om Sydamerika som än idag bär hans namn. När expeditionen nådde Kryddöarna beslutade man att återvända till Spanien genom att fortsätta västerut, hellre än att utmana de fasansfulla vidderna på Stilla havet igen.