För att finansiera sina krig i Indien beordrade Sultanen att mynt skulle slås med oädla metaller, men med samma valör som silver. Omedelbart dök det i hans rike upp tusentals falskmyntarverkstäder, då var och varannat hushåll började tillverka sina egna mynt. Skattesystemet föll ihop, ett årtioende av hungersnöd och kris härjade, och först efter att ha envisats med det nya myntsystemet under lång tid gav Sultanen upp, och tvingades till höga kostnader köpa tillbaka alla dessa billiga, och falska, mynt.
Det som fanns kvar av statskassan utplånades när sultanen under ett års tid samlade på sig 300000 ryttare för att anfalla Kina. Innan kriget gick av stapeln sinade finanserna, och huvuddelen av ryttarna gav sig av när de inte fick betalt. Sultanen skickade ändå 100000 soldater över Himalaya. Hinduiska upprorsmän försvårade dock arméns framryckning, och de få som överlevde kineserna och återvände till Delhi blev avrättade av sin sultan, som försökte tysta ned nederlaget.
Tjänstemän och soldater fick därefter helt enkelt ingen lön längre. Istället fick de områden i det stora riket där de tilläts ta upp skatt, förutsatt att de satte av en viss del till statskassan. Sultanen ägnade sina sista år att jaga skattesmitare från detta system.
Under årtioendena som följde led dynastin av sviterna av den galne sultanen. Även om framsteg gjordes, och stora projekt faktiskt lyckades genomföras, avlöste regeringskriserna varandra. Fram mot år 1398 regerade två sultaner samtidigt, med palats bara några kilometer ifrån varandra. Mäktiga stormän bytte sida i olika omgångar, och stora strider stod nästan varje månad mellan sultanernas arméer.

Det var då Timur anföll.

Om jag gjort Timur någon som helst rättvisa vet ni vad som skedde härnäst. Fyra förenade Delhi-arméer krossades i grunden denna dag, den 17e december 1398. Sedan tågade Timur in i Delhi, som vid denna tid var världens rikaste stad.
Gatorna flöt av blod, inte bara från 100000 infångade soldater som Timur lät avrätta, utan även från hela kvarter när stadens invånare reste sig i uppror mot angriparen.

Tre dagar senare hägrade tystnaden över Delhi, och de monument av avhuggna huvuden som Timur lät resa på dess gator och torg.

Det skulle ta nästan 100 år för staden att återhämta sig från detta.