Den 9e mars 1916 anföll Pancho Villa Columbus i amerikanska delstaten New Mexico. Anfallet var en taktisk katastrof för Villa, och en stor förlust av män, även om han lyckades med vad han utsatt sig att göra: stjäla hästar, vapen och utrustning som han behövde i sitt krig mot Cazzanza.
Amerikanerna var inte alls nöjda med detta. Generalen Pershing ledde en komiskt stor expedition in i Mexiko för att jaga Pancho Villa. Expeditionen hade lastbilar, tiotusen soldater och till och med flygplan, en teknologi som var ny vid den här tiden. Givetvis hade de svårt att hitta Pancho Villa och hans män som var duktiga guerilla-soldater och höll sig gömda i terrängen de kände till utan och innan.
Efter ungefär ett år av katt och råtta-lek utropade USA att det hela hade varit en stor framgång och att de vunnit. De tog aldrig fast Villa, men lyckades konfrontera och döda en del av hans trupper. De återvände hem igen för att förbereda soldaterna att medverka i första världskriget.
Pancho Villa var verkligen ”larger than life”. Han började sin bana som en fattig bandit. När han stulit en mula dömdes han till att tjänstgöra i armén, från vilken han flydde efter att han dödat en officer. Han beblandade sig i Mexikanska Revolutionen, och lyckades under åren innan Columbus bli guvernör för delstaten Chihuahua. Hans krig fortsatte, mot alla möjliga olika parter i det trassliga kriget, med en allt mindre skara soldater vid sin sida. För att bli av med honom erbjöd hans motståndare honom en benådning och en hacienda att dra sig tillbaka till, ett erbjudande som Pancho Villa godtog.
En tid senare blev han och hans livvakter överrumplade och nedskjutna. Panchos sista ord lär ha varit ”Det kan inte sluta så här. Säg dem att jag sade något bra.”
(1914 följde ett filmteam från USA med Pancho Villa i hans krig. Eftersom kamerorna behövde dagsljus schemalades alla stridligheter mellan kl 09 och 16.)