”Mr Watson, come here. I want to see you.”

Så löd de första ord som Alexander Graham Bell sade i sin nya uppfinning den 10:e mars 1876. Mottagaren, Bells assistent och tillika uppfinnare Thomas Watson, var i rummet intill i duons verkstad i Boston.
Några dagar tidigare hade den skotskfödde Bell lämnat in sina ritningar på en elektrisk telefon till patentbyrån. En annan uppfinnare, Elisha Gray, gjorde samma sak bara några timmar senare och gick därför bet på att bli telefonens uppfinnare.
Denna första telefon hade en räckvidd på några kilometer via kabel, och om ingen växel var inblandad gick den bara till en enda annan mottagare. Runt sekelskiftet, och flera andra uppfinningar som möjliggjorde bredare användning, började telefonen slå igenom på allvar.
Bara några år efter det första samtalet 1876 sade Mr Watson upp sig. Han grundade ett skeppsvarv, blev stormrik, och sadlade om till skådespelare då han sade att han ”ville bli pojke igen”.
Alexander Graham Bell var från tidig ålder utsedd till att ta över familjeföretaget. Han arbetade som röst-lärare, och flyttade till USA för att utveckla sin fars metod för att lära döva att tala. Trots flera andra uppfinningar, som fotofonen, grafofonen och knasiga flygmaskiner och bärplansbåtar, behöll han sitt intresse för tal och hörselskadade. Han donerade mycket pengar till och arbetade idogt med dövas organisationer.