Den 19e mars 1945 skrev Hitler på ”Befehl betreffend Zerstörungsmaßnahmen im Reichsgebiet”, eller ”Order angående förstörelseåtgärder inom rikets territorium”. De allierade ryckte in både från öst och väst, Ardenner-offensiven hade misslyckats och i stort sett alla territorier som nazisterna erövrat under kriget hade befriats eller ockuperats av de allierade.
Hitler ansåg att det tyska folket hade misslyckats i sitt historiska uppdrag, och förtjänade att dö tillsammans med hans regim. Ordern som han undertecknat, som i efterhand kallas för hans Nero-dekret (efter den romerska kejsaren som sägs ha drivit på en stor brand som brände ned Rom), begärde att all infrastruktur av värde skulle förstöras.

Rustningsministern Albert Speer frångick med flit den här ordern när riket föll samman.

Det var inte första gången Hitler försökt sig på att förstöra saker när trupperna tvingats tillbaka. Han beordrade att Paris skulle jämnas med marken (istället kapitulerade staden för de allierade utan belägring) och att all infrastruktur i Nederländerna skulle förstöras (vilket inte heller verkställdes).