Under andra världskriget blev Sverdlovsk (tidigare och numera Jekaterinburg) i Ryssland ett militärtindustriellt centrum för Sovjetunionen. 87% av stadens betydande industri var dedikerat till krigsmakten. Här byggdes stridsvagnar, missiler, raketer och diverse andra vapen. En filial för det stora biologiska stridsmedelsverket i Kirov var även förlagt i Sverdlovsk. Följdaktligen var staden en av sovjets ”stängda städer”.
I Komplex 19, som var förlagt i ”Vetenskapliga-Forskningsinstitutet för Bakteriella Vaccin-Förberedelser”, var allting ännu hemligare. Här hade man på 200 hektar sedan kriget bedrivit forskning som spann vidare på tillfångatagna japanska forskares arbete inom biologisk krigsföring. Innanför Komplex 19s säkerhetsgrindar levde och verkade 7000 människor. Här fanns ett sjukhus, ett postväsende, flera butiker, dagis, skolor, en klubb, en sportarena, flera parker, ett skatteverkskontor och en egen domstol, förutom militärinstitutet och allt som det omfattade. Alldeles intill komplexet låg en köttfabrik, med det hemliga uppdraget att producera agar till de många petriskålar som det säkerhetsklassade komplexet använde. Komplex 19 var, förutom att hela rasket var hemligt, uppdelat i tre distinkta områden som krävde allt högre accessgrad. Längst in låg de hemliga laboratorierna och underjordiska fabriker för storskalig produktion av dödliga mjältbrandssporer.
Vi vet inte exakt vad som skedde. Nutida ryska källor berättar att det hela handlade om ett fel i ett ventilationssystem för en spraytork, men vi kan inte med säkerhet veta. Men den andra april 1979 gav ett fyravåningshus inne i det hemliga komplexet ifrån sig ett gigantiskt moln av mjältbrandssporer, som fördes med vindarna över Sverdlovsk och kringliggande byar.
Stora mängder med djur blev smittade, och drivor med människor dog. Staten skyllde det hela på ett orelaterat mjältbrandsutbrott på bondgårdarna, och att folk smittats via köttet.
68 personer rapporterades döda, däribland 18 på en porslinsfabrik vars ventilation sög in ett stort del av molnet. Ungefär 75% av de infekterade lär antagligen ha dött, även om det är svårt att uppskatta exakt. Sannolikt var det långt fler som dog än vad som erkändes av myndigheterna.
Hade vindarna legat på åt andra hållet, och molnet blåsts in mot själva staden, hade hundratusentals människor utsatts för sporerna. Vad vi vet om incidenten har pusslats ihop av västerländska intervjuer, väderdata, det faktum att så många porslinsfabriksarbetare dog, och erkännanden från Boris Jeltsin på nittiotalet.