Kungen av England, Henry VIII, hade nästan allt han kunde önska sig. Han hade rikedom och styrka. Det enda han saknade var en manlig arvinge. Hans hustru, Katarina av Aragonien, var dotter till Ferdinand och Isabella av det mäktiga Spanien. Men trots hennes mäktiga familj hade hon bara gett honom en dotter, Mary, och inga söner. Det fanns en flicka på hovet däremot, Anne Boleyn, som kungen var väldigt förtjust i. Hon ville inte ge sig till honom, förutom som hans fru, men i gengäld lovade hon honom söner.
Påven gick inte med på att upplösa äktenskapet med Katarina, så Henry bröt helt med Rom och gjorde sig själv till överhuvud för en protestantisk kyrka. Nu när han inte längre stod under Påven kunde han upplösa vilket äktenskap han ville. Och han väntade inte innan skiljsmässan med Katarina var färdigt innan han gifte sig med Anne. I juni 1533 kröntes Anne Boleyn till drottning av England. Och hon skulle förbli drottning i tusen dagar.
Hennes första barn var en flicka, Elizabeth. 1536 dog Katarina, och en sextonårig Mary kunde se sin far och sin styrmor öppet fira moderns död. Dessutom var Anne havande igen.
Men Annes lycka skulle vända. Under ett tornerspel kastades kungen ur sadeln och slog i marken så kraftigt att han var medvetslös i flera timmar. Mitt i all oro fick Anne ett missfall. Barnet visade sig vara en pojke.

Efter smällen var Henry som förbytt. Han blev allt mer paranoid, och allt mer olycklig. Det dröjde inte länge innan Anne anklagades för fruktansvärda saker. Till den grad att han snart beordrade hennes avrättning. En särskild svärdsman tillkallades, från Frankrike. Anne leddes till huggkubben denna dag, den 19e maj 1536. Medan avrättningen pågick spelade Henry tennis, och planerade sitt giftermål med sin tredje fru. Totalt skulle han ha sex fruar, av vilka han lät avrätta ytterligare en förutom Anne.

Både Mary och Elizabeth skulle komma att bli drottningar. Elizabeth vägrade hela livet att gifta sig. ”I am married to England”. Med tanke på vad som hände hennes mor kan det vara förståeligt.