1858 skrev den aktade zoogeografen Alfred Russel Wallace till Charles Darwin, med ett utkast till en artikel han tänkt publicera. Där skrev han om sin nya teori om att de mest anpassade individerna i en art överlevde och förde sina egenskaper vidare i kommande generationer. Charles Darwin (som var medlem i ”The Glutton Club” och försökte smaka på alla ovanliga djur han forskade på) fick sig en kalldusch. Darwin själv hade arbetat på sin stora teori i tjugo år vid det här laget, sedan hans resa med HMS Beagle på 1830-talet. Här verkade Alfred Russel Wallace vara på väg att köra om honom!
Besegrad gav Darwin Wallace sin välsignelse att publicera sin artikel i Journal of the Proceedings of the Linnean Society of London. Nu kom det sig dock att geologerna och naturforskarna Charles Lyell och Joseph Dalton Hooker arrangerade en gemensam presentation. Ett förord skrevs, och sedan presenterades texter av både Darwin och Wallace tillsammans den 20:e augusti 1858.
Darwin, som nu fått fyr i baken, lade åt sidan sitt stora mästerverk och hafsade ihop ’The origin of Species’ som gavs ut följande år, och kom att revolutionera vetenskapen i grunden.