Den 12e oktober 1915 arkebuserades Edith Cavell i Bryssel. Hon var en engelsk sjuksköterska som varit verksam i Belgien under förkrigstiden. Hennes brott, enligt den tyska ockupationsmakten, var att hon erbjudit hjälp till, inte bara en stor mängd brittiska och franska soldater, utan även belgiska unga män i vapenför ålder. Runt tvåhundra män hade, med hennes hjälp, lyckats ta sig till England. De tyska krigslagarna ansåg att civila i ockuperade Belgien potentiellt kunde anklagas för förräderi. Hon behandlades därför inte som en utländsk krigsfånge, utan som en civil som gynnat fienden.
I samma veva som Cavell åtalades en prinsessa, Marie de Croÿ. De två, och prinsessans bror, Prins Réginald de Croÿ,hade etablerat ett omfattande nätverk för att smuggla ut folk ur Belgien. Till skillnad från Cavell dömdes Marie de Croÿ till straffarbete. Kejsar Wilhem II erbjöd henne en benådning, som hon dock vägrade motta, eftersom hon inte ville särbehandlas.
Avrättningen av Cavell blev en diplomatisk katastrof för Tyskland och väckte starka protester internationellt. Den gudfruktiga, självuppoffrande brittiska sjuksköterskan var som klippt och skuren för den allierade propagandan. Hon framställdes som en oskyldig och modig kvinna som avrättats för att ha hjälpt nödställda soldater, och kom snabbt att få närmast martyrstatus.
Trots att brittiska myndigheter vid tidpunkten förnekade det, har sedan dess släppta dokument och senare efterforskning konstaterat att det antagligen fanns en omfattande spionapparat som opererade runt Cavell och syskonen de Croÿs projekt.